Varför investera i hälsovård?

Vad omfattar hälsovårdssektorn?

Hälsovårdssektorn omfattar bolag som utvecklar, tillverkar eller levererar produkter och tjänster för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdom. För dig som investerare är de tre största delområdena läkemedel, bioteknik och medicinteknik. Globalt omfattar universet av noterade hälsovårdsbolag cirka 5 000 bolag.

Läkemedel är bolag med godkända läkemedel och global försäljning. Här finns sektorns största bolag, ofta med många produkter på marknaden samtidigt.

Bioteknik är bolag som utvecklar läkemedel med biologiska metoder, till exempel antikroppar och genterapier. Många biotekbolag befinner sig i klinisk utvecklingsfas och saknar ännu egen försäljning.

Medicinteknik omfattar instrument, implantat och utrustning – från kirurgiska robotar till sensorer som mäter blodsocker kontinuerligt.

Till sektorn räknas också diagnostik, laboratorieutrustning och forskningsinstrument, sjukvårdstjänster, läkemedelsdistributörer och sjukförsäkringsbolag.

Vilka faktorer driver utvecklingen inom hälsovård?

Två faktorer driver utvecklingen. Den första är att sjukdomsbördan förskjuts mot kroniska, icke-smittsamma sjukdomar, vilket bestämmer var efterfrågan uppstår. Den andra är att innovationen sker i två led: mindre bolag upptäcker nya behandlingar och större bolag kommersialiserar dem. Det bestämmer var värdet skapas.

Sjukdomsbördan förskjuts

Under större delen av mänsklighetens historia har smittsamma sjukdomar som malaria, tuberkulos och lunginflammation orsakat en stor andel av dödsfallen. I dag dominerar istället hjärt- och kärlsjukdom, cancer, diabetes och kroniska luftvägssjukdomar. Skiftet kallas den epidemiologiska transitionen, ett begrepp som formulerades av epidemiologen Abdel Omran 1971.

Global Burden of Disease-studien (Vollset m.fl., The Lancet, 2024) modellerar sjukdomsbördan i 204 länder fram till 2050. Enligt den väntas 1,5 miljarder människor dö av icke-smittsamma sjukdomar under perioden – 6,5 gånger fler än av smittsamma. Det får två följder för den som vill investera i hälsovårdssektorn:

• Behandlingsbehovet växer när befolkningar åldras, oberoende av börscykeln.

• Kroniska sjukdomar behandlas under år eller decennier, inte under en antibiotikakur. Det ger läkemedels- och medicinteknikbolag återkommande intäkter.

Två behandlingsområden visar mekanismen. KOL är världens tredje vanligaste dödsorsak och ökar när befolkningen i Europa och Nordamerika åldras. Marknaden för KOL-läkemedel väntades enligt prognoser från 2024 växa från omkring 12 till 24 miljarder dollar till 2030. GLP-1-läkemedel mot diabetes och fetma sänker dödligheten i hjärt-kärlsjukdom. Enligt en analys från Goldman Sachs 2024 väntas den marknaden passera 100 miljarder dollar till 2030.

Innovationen sker i två led

Fram till mitten av 1980-talet bedrev de stora läkemedelsbolagen merparten av sin forskning själva. I dag är arbetet mestadels uppdelat. Mindre bolag, ofta i samarbete med universitet, står för upptäckt och tidig utveckling. De stora bolagen driver sena kliniska prövningar, regulatoriskt godkännande och global försäljning.

Av de nya läkemedel som de 20 största amerikanska läkemedelsbolagen fick godkända 2015–2021, hade 65 procent sitt ursprung utanför bolagen (Schuhmacher et al., Nature Reviews Drug Discovery, 2023).

Mekanismen som binder ihop leden är patentutgångar. När ett storsäljande läkemedel förlorar sitt patentskydd behöver bolaget ersätta intäkten, och det sker ofta genom att köpa upp ett mindre bolag med en lovande behandling. I de uppköp av utvecklingsbolag som HealthInvest har analyserat låg budpremien mellan 23 och 105 procent, med en median på 75 procent. Den som vill förstå var innovationen uppstår behöver med andra ord titta bortom de tio största bolagen.

Förvaltarna om utmaningar och ny behandlingsområden:

Hälsovårdens andel av ekonomin växer

Båda drivkrafterna syns i hur stor del av ekonomin som går till hälsa. I OECD-länderna steg hälsoutgifterna från omkring 7 procent av BNP år 2000 till nästan 9 procent 2019. OECD förklarar ökningen med stigande inkomster, teknisk innovation och åldrande befolkningar. Utan större politiska kursändringar väntas andelen nå 11,2 procent 2040 (OECD, Fiscal Sustainability of Health Systems, 2024).

Globalt uppgick hälsoutgifterna 2021, mitt under pandemin, till 9 800 miljarder dollar, vilket motsvarade 10,3 procent av världens BNP (WHO, Global spending on health, 2023).

Läs mer:
Hur det förändrade sjukdomslandskapet påverkar din portfölj
och
Vad ska ersätta läkemedelsjättarnas intäkter när patenten faller?

Hur kan man investera i hälsovård?

Det finns tre sätt att investera i hälsovård: köpa enskilda hälsovårdsaktier, spara i en indexfond som följer sektorn eller spara i en aktivt förvaltad hälsovårdsfond. Skillnaden ligger bland annat i vem som bedömer bolagens egna risker, som kliniska studier och patentutgångar: du själv som sparare, enligt ett index eller genom förvaltarnas egen analys. Politisk prispress och valuta påverkar hela sektorn och följer med i alla tre alternativen.

Enskilda hälsovårdsaktier kräver att den som investerar kan läsa kliniska data och värdera patentskydd. Ett bolag i utvecklingsfas kan förlora merparten av sitt värde på ett enda studieresultat.

Indexfonder följer sektorns genomsnitt, viktat efter börsvärde. De största bolagen får därmed störst vikt, medan de mindre bolag där mycket av innovationen uppstår väger lite. Den som äger en global indexfond har redan en del hälsovård, i proportion till sektorns andel av världsindex.

Aktivt förvaltade hälsovårdsfonder väljer bolag utifrån förvaltarnas egen analys av behandlingsvärde, kliniska data, konkurrens, patent och värdering. Förvaltaren kan då vikta portföljen bort från indexets fördelning, till exempel mot bolag i tidigare faser eller mot specifika sjukdomsområden.

Hälsovårdsfonder finns hos de flesta banker, nätmäklare och fondplattformar samt på Pensionsmyndighetens fondtorg. För institutionella investerare finns andelsklasser med högre minsta insättning och lägre förvaltningsavgift.

Vilken roll kan hälsovård spela i en portfölj?

Hälsovård kan fungera som ett komplement till ett brett aktiesparande, eftersom efterfrågan på behandling följer sjukdom snarare än köpkraft. Sektorn är samtidigt koncentrerad och har egna risker som inte försvinner i en bred portfölj. Den bör därför vara en del av sparandet, inte hela.

Se förvaltarna berätta om hur hälsovård kan fungera som ett komplement:

En person med typ 2-diabetes slutar inte ta sitt läkemedel för att räntan höjs. Det är den enkla förklaringen till att sektorn är mindre konjunkturkänslig än till exempel konsumtionsvaror. Hälsovård är heller ingen smal nisch. Universet omfattar cirka 5 000 bolag, och delområdena drivs av olika faktorer: ett läkemedelsbolags intäkter hänger på patent, ett medicinteknikbolags på hur många ingrepp som görs och ett biotekbolags på studieresultat.

Risker att väga in

Politisk prispress. När hälsoutgifterna tar en växande del av BNP pressar regeringar på läkemedelspriserna. Under 2025 krävde Vita huset så kallad Most Favored Nation-prissättning av 17 läkemedelsbolag. Utfallet blev begränsade eftergifter i utbyte mot tre års respit från tullar. Frågan är inte avgjord och påverkar värderingen av hela sektorn.

Binära utfall. Ett bolag i klinisk utvecklingsfas kan tappa merparten av sitt värde på ett enda negativt studieresultat.

Patentutgångar. När patentskyddet löper ut tar generika över och intäkten faller snabbt.

Valuta. Sektorn är dollartung, och för svenska sparare påverkar dollarkursen avkastningen oavsett hur bolagen utvecklas. När dollarn stärks mot kronan blir innehaven värda mer i kronor, och när den försvagas blir de värda mindre.

Koncentration. En branschfond är mindre spridd än en globalfond och svänger mer med sektorns egna händelser.

Räntor. Ett biotekbolag i utvecklingsfas saknar ofta vinst och värderas på intäkter som ligger flera år fram i tiden. När räntan stiger sjunker värdet av de framtida intäkterna, och det blir dyrare att ta in det kapital bolaget behöver för att finansiera sina studier. Även om inte efterfrågan på behandlingar påverkas av räntan, så påverkas värderingen av mindre biotekbolag. Lönsamma läkemedelsbolag påverkas mindre.

HealthInvests fonder har riskindikator 4 av 7 och en rekommenderad placeringshorisont på minst fem år.

Hälsovård i en hållbarhetsinriktad portfölj

FN:s hållbarhetsmål 3.4 innebär att den förtida dödligheten i icke-smittsamma sjukdomar ska minska med en tredjedel till 2030. Målet mäts bland annat med dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och kronisk luftvägssjukdom – samma sjukdomar som driver sektorns efterfrågan. För investerare med hållbarhetsmål pekar därmed avkastningsmotivet och hållbarhetsmålet åt samma håll.

HealthInvests fonder inom hälsovård

HealthInvest Partners grundades 2006 och förvaltar enbart hälsovård. Förvaltarna Astrid Samuelsson, disputerad läkare från Karolinska Institutet, och Ellinor Hult har tillsammans närmare 40 års erfarenhet av sektorn. De förvaltar fyra globala hälsovårdsfonder.

Analysen bygger på ett bärande begrepp: behandlingsvärde, det vill säga hur mycket en behandling förbättrar vården jämfört med dagens alternativ. En behandling med högt behandlingsvärde når fler patienter och får en starkare marknadsposition. Målet är att identifiera behandlingsvärde innan marknaden har prisat in det.

Ett medicinskt råd med fem specialister inom kirurgi, neurologi, kardiologi, dermatologi och immunologi träffar förvaltarna varje kvartal och bedömer kliniska data och behandlingsbehov. Förvaltarna fattar alltid investeringsbesluten. HealthInvest Partners är en bifirma till Atle Fund Management AB.

HealthInvest Sustainable Healthcare

HealthInvest Sustainable Healthcare är en global hälsovårdsfond med hållbara investeringar som mål enligt SFDR artikel 9. Fondens hållbarhetsmål är FN:s mål 3, med tyngdpunkt på delmål 3.4. Samtliga investeringar ska kvalificera som hållbara. Utfallet var 97 procent av fondförmögenheten både 2024 och 2025, och resten var likviditet.

Förvaltarna utgår från universet på cirka 5 000 hälsovårdsbolag och sållar i tre steg. Först utesluts verksamheter som underminerar hälsa. Därefter sorteras bolag med allvarliga negativa konsekvenser för andra hållbarhetsmål bort. Sist görs ett positivt urval där minst 50 procent av omsättningen eller forskningsinvesteringarna ska gå till godkända läkemedel, medicinteknik, diagnostik eller vård.

Portföljen består normalt av 50–70 bolag i tre segment:

• stabil lönsam tillväxt, 60–90 procent

• produkt på marknaden, 5–20 procent

• utvecklingsbolag, 5–20 procent

Exponeringen mot enskilda binära händelser, som ett avgörande studieresultat, är begränsad till 0,5 procent av fondförmögenheten. Fonden startade den 28 december 2022.

Mer om HealthInvest Sustainable Healthcare

HealthInvest Small & Mid Cap Healthcare

HealthInvest Small & Mid Cap Healthcare investerar globalt i små och medelstora hälsovårdsbolag inom bland annat läkemedel, bioteknik och medicinteknik. Portföljen består normalt av 30–50 innehav. Basen är lönsamma bolag, och den kompletteras med ett begränsat inslag av bolag med produkter på marknaden eller under utveckling.

Fonden är en artikel 8-fond som främjar hållbarhetsrelaterade egenskaper. Den investerar inte i bolag inom vapen och krigsmateriel, tobak, pornografi eller fossila bränslen. Fonden startade 2013 och hette Alpha Fund fram till augusti 2025.

Mer om HealthInvest Small & Mid Cap Healthcare

Avanza Healthcare by Samuelsson & Hult

Avanza Healthcare by Samuelsson & Hult har samma innehav och investeringsstrategi som HealthInvest Sustainable Healthcare. Astrid Samuelsson och Ellinor Hult förvaltar fonden på uppdrag av Avanza.

Till fonden hos Avanza

FIRST HealthInvest

FIRST HealthInvest har samma innehav och investeringsstrategi som HealthInvest Sustainable Healthcare. Fonden marknadsförs på den norska marknaden av First Fondene.

Till fonden hos First Fondene